”Utmattningssyndrom kan drabba vem som helst – men vissa är mer sårbara än andra. Neuropsykiatriska diagnoser, trauma eller medicinska förändringar kan sätta nervsystemet i obalans och göra återhämtning extra utmanande. Genom att förstå vilka grupper som löper högre risk kan vi erbjuda bättre stöd och skapa verklig förändring. Läs mer om vilka som påverkas – och varför.”
Vem kan drabbas av Utmattningssyndrom eller Hjärntrötthet?
En osynlig belastning som kan drabba många
Utmattningssyndrom och hjärntrötthet är tillstånd som kan påverka människor i olika åldrar, livssituationer och med olika bakgrund. Det handlar inte bara om att vara trött – det är en djupgående fysisk och psykisk utmattning som påverkar koncentrationsförmåga, känsloreglering, sömn och återhämtningskapacitet.
Vem som helst kan i teorin drabbas. Men vissa grupper är mer sårbara än andra – särskilt de som lever med neuropsykiatriska diagnoser, psykisk ohälsa eller är i en period av medicinsk omställning, till exempel vid nedtrappning av psykofarmaka.
Att känna igen vilka grupper som löper större risk är ett viktigt steg i att erbjuda rätt stöd – både i förebyggande syfte och för att underlätta återhämtning.
Grupper som ofta påverkas av utmattningssyndrom och hjärntrötthet
Nedan listas grupper som kan vara särskilt utsatta för utmattning. Behoven varierar, men gemensamt är att nervsystemet ofta är i ett tillstånd av överbelastning eller obalans.
Personer med ADHD
Vid nedtrappning av ADHD-medicinering kan stress, impulsivitet och energibrist förstärkas, vilket ökar risken för utmattning.
Personer med autism (ASD)
Avslut eller minskning av medicin för ångest eller sömn kan leda till ökad överstimulering och mental trötthet.
Personer med högkänslighet (HSP)
Högkänsliga individer kan uppleva starkare reaktioner på yttre stimuli och bli extra känsliga under medicinavvänjning.
Personer med ångestsyndrom
Stressnivåerna kan stiga kraftigt vid nedtrappning av ångestdämpande medicin, vilket ofta leder till utmattning.
Personer med depression
Återkomst av depressiva symtom och sömnproblem vid medicinjustering kan skapa ett tillstånd av långvarig trötthet.
Personer med bipolär sjukdom
Vid förändringar i medicinering kan svängningarna i energi och humör förvärra hjärntröttheten.
Personer med PTSD
Nedtrappning av medicin mot flashbacks och ångest kan leda till stark stressrespons och sömnstörningar.
Personer som upplevt trauma
Trauma – oavsett om det rör sig om stora livshändelser eller mindre, återkommande upplevelser som påverkat trygghetskänslan – kan sätta nervsystemet i ett ständigt beredskapsläge. Detta ökar risken för både hjärntrötthet och utmattningssyndrom, särskilt om traumat är obearbetat.
Personer med kronisk smärta
Smärta i kombination med minskad tillgång till smärtlindrande läkemedel kan leda till både fysisk och mental utmattning.
Personer med migrän kopplad till stress
Avslutad medicinering kan leda till tätare migränanfall och försämrad återhämtning.
Personer med sömnstörningar
Sömnlöshet är en stark stressfaktor. Vid nedtrappning av sömnmedel riskerar kroppen att aldrig hinna återhämta sig.
Personer med tvångssyndrom (OCD)
Ökade tvångstankar och ritualer vid medicinförändringar kan bli mycket energikrävande och dränera nervsystemet.
Personer med ME/CFS (kroniskt trötthetssyndrom)
Vid medicinjustering kan redan låga energinivåer försämras ytterligare.
Personer med neurodegenerativa sjukdomar
Försämrad stresshantering vid minskad medicinering kan förstärka hjärntrötthet och känslomässig utmattning.
Personer i återhämtning från missbruk
Att trappa ner på psykofarmaka samtidigt som man arbetar med beroenderelaterade utmaningar kan överbelasta systemet.
Personer som trappar ner på psykofarmaka/antidepressiva
Abstinenssymtom som oro, sömnproblem och nedstämdhet kan bidra till att nervsystemet inte återhämtar sig fullt ut, vilket leder till utmattning.
Sammanfattning
Utmattningssyndrom och hjärntrötthet är inget som bara drabbar vissa – men vissa är mer sårbara än andra.Särskilt i perioder av medicinska förändringar eller vid samtidig psykisk ohälsa ökar risken att kroppen hamnar i ett långvarigt stresstillstånd utan återhämtning.
Genom att förstå vilka grupper som löper större risk, kan vi skapa bättre stöd, riktade insatser och ökad medvetenhet kring denna ofta osynliga, men mycket verkliga, utmaning.
Behöver du stöd?
Om du känner igen dig i något av detta och upplever utmattning eller hjärntrötthet – tveka inte att höra av dig. Jag erbjuder stöd anpassat efter dina behov och din livssituation.
Klicka på ”Kontakta mig” för att få veta mer om hur jag kan hjälpa dig ta nästa steg mot en hållbar återhämtning.